Coronavirus utgör en stor familj av virus som kan orsaka luftvägsinfektioner som sträcker sig från mild förkylning till svår lunginflammation. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) identifierades en ny typ av coronavirus, som aldrig tidigare hade upptäckts hos människor, i den kinesiska staden Wuhan den 7 januari 2020. Virusstammen har fått namnet svårt akut respiratoriskt syndrom coronavirus 2 (SARS-CoV-2) och är den förorsakande agenten för coronavirussjukdom 2019 (COVID-19).
Presentation
SARS-CoV-2 har beskrivits som den förorsakande agenten för luftvägsinfektioner med varierande svårighetsgrad. För att täcka hela sjukdomsspektrumet har termen coronavirussjukdom 19 (COVID-19) myntats. Allvarligare infektioner i lungorna kallas också svår specifik smittsam lunginflammation (SSCP) [1].
Feber över 39°C, trötthet och torrhosta har utsetts till de vanligaste symtomen hos patienter med COVID-19 och finns hos 60-100 % av de drabbade individerna [2] [3] [4]. En mindre andel patienter uppvisar dyspné, produktiv hosta, hemoptys, myalgi, huvudvärk, halsont och rinorré. Bröstsmärta, buksmärta, illamående, kräkningar och diarré har ibland observerats. Intressant nog har förvirring noterats hos cirka 1 av 10 patienter [2]. Nyligen beskrivs också förlust av lukt och smak som symtom. Medan milda infektioner kan självbegränsas inom några dagar [5] kan sjukdomen utvecklas över en vecka eller längre och ge upphov till allvarlig sjukdom med akut andningsbesvärssyndrom och septisk chock. Dessa patienter försämras snabbt och löper hög risk att avlida på grund av multiorgansvikt.
Diagnostisk avbildning visar sannolikt inflammatoriska förändringar i de nedre luftvägarna vilket möjliggör diagnos av lunginflammation, där bilaterala fynd är mycket vanliga [3] [4]. "Ground glass" och konsoliderande opaciteter observeras ofta, medan lungkavitation, diskreta lungnoduler, pleuravätska och lymfadenopati inte är karakteristiska för COVID-19 [6]. Observera att frånvaron av patologiska fynd på avbildning av bröstkorgen inte utesluter en infektion med SARS-CoV-2. Neutrofili och lymfopeni har hittats hos ungefär en tredjedel av COVID-19-patienter [2] [4].
Upparbetning
Exakta kriterier för vem som ska testas för COVID-19 har publicerats av WHO och US American Centers for Disease Control and Prevention (CDC). De skiljer sig något och kan komma att ändras när nya data om förekomsten av SARS-CoV-2 utanför Hubei-provinsen i Kina och möjliga smittvägar blir tillgängliga [7] [8]. Dessutom har WHO utarbetat interimsguider för laboratoriediagnostisering av 2019-nCoV-infektioner och tillhandahåller en lista över institutioner som kan kontaktas för detta ändamål [9]. De utvecklade en serie genetiska amplifieringsanalyser, specifikt RT-PCR-protokoll i realtid, för att bekräfta förekomsten av 2019-nCoV i luftvägsprover [10] [11]. Nasofaryngeala och orofaryngeala svabbprov kan användas såväl som sputum, endotrakealtub eller lungsköljning. Inga rekommendationer har ännu givits gällande preferensen för övre eller nedre andningsorgan för virusdetektering i milda fall, även om användningen av nedre andningsorgan uppmuntras starkt vid svår och progressiv sjukdom.
Dessutom kan parade serumprover erhållas från patienter som misstänks ha SARS-CoV-2-infektion [9]. De bör samlas in under den första veckan av sjukdom samt 2-3 veckor senare och kan möjliggöra en mer pålitlig diagnos av milda infektioner när serologiska analyser blir tillgängliga.
Observera att testning för SARS-CoV-2 bör utföras oavsett om en konventionell patogen förekommer i luftvägarna. Vi vet inte särskilt mycket om förekomsten av coinfektioner bland COVID-19-patienter och förekomsten av andra patogener utesluter inte en infektion med SARS-CoV-2 [9].
Eventuella misstänkta och bekräftade fall måste omedelbart rapporteras till relevanta folkhälsomyndigheter. Detsamma gäller om oväntade resultat erhålls. I detta sammanhang ska det betonas att validering fortfarande pågår för alla testprotokoll som hittills publicerats.
Behandling
Det finns för närvarande ingen specifik behandling riktad mot den förorsakande agenten. COVID-19-patienter har administrerats antivirala medel såsom oseltamivir, ganciklovir, lopinavir och ritonavir, både intravenöst och oralt [2], men data om effekten av sådana åtgärder är ännu inte tillgängliga. Erfarenheter från tidigare utbrott av luftvägssjukdomar inducerade av coronavirus är ganska avskräckande: inga antivirala medel har visat sig ge fördel för behandling av svårt akut respiratoriskt syndrom (SARS) och Mellanöstern respiratoriskt syndrom (MERS) [4].
Trots detta har patienter nytta av minutiös stödjande vård och behandling av komorbiditeter [2] [4]:
- Syrebehandling används oftast för att förbättra lungfunktionen; mekanisk ventilation och extrakorporeal membranoxygenering kan bli nödvändig.
- Bredspektrumantibiotika och eventuellt antimykotika administreras för att förhindra och hantera coinfektioner.
- Kortikosteroider har använts. De kan minska lunginflammation och förhindra andningssvikt, men påverkar också många andra fysiologiska och patologiska processer.
- Vidare kräver varje försämring av organfunktionen, så som akut njurskada, akut uppmärksamhet och riktade åtgärder.
Prognos
Kliniska och epidemiologiska data som hittills samlats in antyder en högre risk för allvarlig sjukdom hos äldre, särskilt hos de med komorbiditet [4]. Dödligheten för SSCP beräknas för närvarande till 2-5 % [1], men den totala andelen SSCP i COVID-19 återstår att fastställa.
När det gäller varje patients individuella prognos uppgav Chen et al. att egenskaperna hos dem som upplevde dåliga resultat var i linje med MuLBSTA, en tidig varningsmodell för att förutsäga dödlighet i viral lunginflammation [2]. Denna modell tar hänsyn till förekomsten av multilobulära infiltrat, lågt lymfocytantal, bakteriella coinfektioner, en personlig bakgrund av rökning, hypertoni och hög ålder som ogynnsamma prognostiska faktorer [12].
Etiologi
Lu och kollegor genomförde en fördjupad karaktärisering av SARS-CoV-2 och tillhandahöll patogenens fullständiga genomsekvens [13]. Enligt deras fylogenetiska analyser tillhör SARS-CoV-2 släktet betacoronavirus och undersläktet sarbecovirus. Ett annat välkänt sarbecovirus är SARS-CoV, vilket orsakade SARS-pandemin mellan 2002 och 2004. På grund av deras relativt nära relation har SARS-CoV-2 föreslagits av Coronavirus Study Group från International Committee on Taxonomy of Viruses som en lämplig beteckning för den patogen som orsakar COVID-19 [14].
Intressant nog har SARS-CoV-2 visat sig vara ännu närmare relaterat till två SARS-liknande coronavirus från fladdermöss än till SARS förorsakande agent [13]. Pratar vi alltså om en zoonotisk sjukdom? COVID-19 har faktiskt beskrivits som en potentiell zoonos [1], men en italiensk-brasiliansk studie om virusets utveckling antyder förekomsten av en mellanliggande bärare: Benvenuto et al. har föreslagit att fladdermöss ursprungligen fick viruset men överförde det till en annan, ännu okänd djurart innan det infekterade människor [15]. Antagligen fungerade ett djur som såldes på skaldjursmarknaden i Wuhan, Kina, som en mellanvärd som underlättade uppkomsten av viruset hos människor [13]. Paralleller kan dras mot tidigare utbrott av coronavirus, nämligen den ovan nämnda SARS-pandemin och utbrottet av MERS som började 2012. Fladdermöss har identifierats som den naturliga bäraren av både SARS-CoV och MERS-CoV, medan andra djur, nämligen maskpalmmården och dromedaren, fungerade som mellanvärdar [16] [17].
Epidemiologi
Medan SARS-CoV-2 dök upp i den kinesiska metropolen Wuhan bar resenärerna snabbt viruset över hela landet och utanför dess gränser, vilket utlöste sekundära smittkedjor i ett större geografiskt område. Den 13 januari 2020 bekräftade thailändska myndigheter det första fallet utanför Kina.
Det nuvarande globala antalet infektioner, enligt situationsrapporten som publicerades av WHO den 17 mars 2022, är 460 280 168 [18].
Smittade patienter måste omedelbart identifieras för att förhindra ytterligare spridning av sjukdomen. En samordnad internationell respons krävs för att hantera denna situation och för att minska den folkhälsorisk som SARS-CoV-2 utgör, varför WHO den 11 mars 2020 fastställde att utbrottet är en pandemi.
Patofysiologi
Överföring sker från person till person, genom droppar eller genom fysisk kontakt mellan två individer [1]. Fomiter kan också spela en roll i spridningen av COVID-19 [18]. Inkubationstiden kan vara så kort som två dagar eller sträcka sig över två veckor, och möjligheten att viruset kan överföras till andra människor innan symptomen utvecklas bör allvarligt övervägas. Medan infektion från en asymtomatisk kontakt har rapporterats i Tyskland, uppdaterades respektive fallstudie när ny information blev tillgänglig som ogiltiggjorde de ursprungliga slutsatserna [5]. Således finns det hittills inga bevis för att patienter är smittsamma innan de uppvisar några symtom. Det är inte känt hur länge viruset kan spridas av någon som har återhämtat sig från sjukdomen.
Förebyggande
För att förhindra COVID-19 gäller de grundläggande principerna för att minska risken för att drabbas av och överföra akuta luftvägsinfektioner. Dessa principer inkluderar regelbunden handtvätt med tvål, särskilt efter direktkontakt med sjuka människor eller deras miljö, och undvikande av nära kontakt med de som uppvisar symtom på luftvägssjukdom. Å andra sidan uppmanas personer som lider av luftvägssymtom att hålla avstånd, täcka mun och näsa när de hostar och nyser samt ta sin personliga hygien på allvar. Medicinsk hjälp bör sökas tidigt vid feber, hosta och eventuell exponering för SARS-CoV-2. Oskyddad kontakt med gårdsdjur och vilda djur bör i allmänhet minimeras. I hälso- och sjukvårdsmiljöer bör strikta smittförebyggande och kontrollerande åtgärder vidtas och förbättras vid behov.
I större skala kan särskilda åtgärder vidtas för att minska sannolikheten för patogenuppkomst. Marknader med levande djur, som skaldjursmarknaden i Wuhan, ger en perfekt grogrund för nya infektionssjukdomar: det finns nära kontakt mellan djur och människor och ett omfattande utbyte av genetiskt material mellan virus som finns hos någon av arterna. Dessa tillstånd ökar till stor del sannolikheten för mänsklig infektion och eventuell överföring från människa till människa, vilket är två av förutsättningarna för pandemier. Det är därför sådana djurmarknader har utsatts för hård men välgrundad kritik i flera år. Det hjälper heller inte att den olagliga handeln med vilda, eventuellt hotade djur blomstrar på dessa marknader.
Sammanfattning
COVID-19 är en ny smittsam sjukdom orsakad av SARS-CoV-2. Denna patogen identifierades först i den kinesiska Hubei-provinsen och har sedan visat sig komma från en marknad med levande djur i staden Wuhan. WHO har bedömt det nuvarande utbrottet som en pandemi.
Idag finns det inga tillgängliga vacciner mot COVID-19. Forskare i olika länder gör intensiva insatser för att förändra situationen, men vacciner förväntas inte vara tillgängliga förrän om minst ytteligare ett år. Detta ökar vikten av starka åtgärder för att upptäcka COVID-19 tidigt, isolera och behandla smittade personer, spåra kontakter och främja åtgärder för social distansering som är proportionell mot risken.
Patientinformation
Mycket tumult har uppstått på grund av uppkomsten av 2019-nCoV, ett nytt coronavirus som orsakar milda till allvarliga luftvägsinfektioner i Kina och många andra länder över hela världen. Förebyggande åtgärder, såsom att undvika nära kontakt med alla som uppvisar symtom på luftvägssjukdom, att söka läkarhjälp vid influensaliknande symtom och att ge information till vårdpersonal efter bästa förmåga, rekommenderas.
Sjukdomen som orsakas av SARS-CoV-2 benämns vanligtvis COVID-19, som i "coronavirussjukdom 19". Symtomen utvecklas oftast inom 2-14 dagar efter exponering och inkluderar feber, trötthet och hosta. Vissa patienter kan också uppleva muskelvärk, huvudvärk, halsont eller en rinnande näsa. Även om milda infektioner vanligtvis förbättras inom några dagar, kan COVID-19 orsaka ett svårt förlopp som leder till lunginflammation, chock och så småningom död.
Eftersom COVID-19 inte kan särskiljas kliniskt från andra orsaker till lunginflammation, är det av yttersta vikt att patienter ger exakt information om sina senaste resor, sjukhusvistelser och nära kontakt med alla som kan ha blivit smittade. Att patienterna samarbetar är nyckeln till att motverka utbrottet av COVID-19, för att förkorta tiden till diagnos och vidtagande av åtgärder som förhindrar att andra exponeras. Om någon som misstänks ha COVID-19 identifieras så kan de isoleras, testas i enlighet därmed och få stödjande vård vid behov.
Referenser
- Wu YC, Chen CS, Chan YJ. Overview of The 2019 Novel Coronavirus (2019-nCoV): The Pathogen of Severe Specific Contagious Pneumonia (SSCP). J Chin Med Assoc. 2020.
- Chen N, Zhou M, Dong X, et al. Epidemiological and clinical characteristics of 99 cases of 2019 novel coronavirus pneumonia in Wuhan, China: a descriptive study. Lancet. 2020.
- Huang C, Wang Y, Li X, et al. Clinical features of patients infected with 2019 novel coronavirus in Wuhan, China. Lancet. 2020.
- Wang D, Hu B, Hu C, et al. Clinical Characteristics of 138 Hospitalized Patients With 2019 Novel Coronavirus-Infected Pneumonia in Wuhan, China. Jama. 2020.
- Rothe C, Schunk M, Sothmann P, et al. Transmission of 2019-nCoV Infection from an Asymptomatic Contact in Germany. N Engl J Med. 2020.
- Chung M, Bernheim A, Mei X, et al. CT Imaging Features of 2019 Novel Coronavirus (2019-nCoV). Radiology. 2020:200230.
- Centers for Disease Control and Prevention. Evaluating and Reporting Persons Under Investigation (PUI). https://www.cdc.gov/coronavirus/2019-ncov/hcp/clinical-criteria.html. Accessed March 12, 2020.
- World Health Organization. Clinical management of severe acute respiratory infection when novel coronavirus (nCoV) infection is suspected. https://www.who.int/publications-detail/clinical-management-of-severe-acute-respiratory-infection-when-novel-coronavirus-(ncov)-infection-is-suspected. Accessed March 12, 2020.
- World Health Organization. Coronavirus disease (COVID-19) technical guidance: Laboratory testing for 2019-nCoV in humans. https://www.who.int/emergencies/diseases/novel-coronavirus-2019/technical-guidance/laboratory-guidance. Accessed March 12, 2020.
- Corman VM, Landt O, Kaiser M, et al. Detection of 2019 novel coronavirus (2019-nCoV) by real-time RT-PCR. Euro Surveill. 2020; 25(3).
- Centers for Disease Control and Prevention. CDC 2019-Novel Coronavirus (2019-nCoV) Real-Time RT-PCR Diagnostic Panel: Instructions for Use. 2020.
- Guo L, Wei D, Zhang X, et al. Clinical Features Predicting Mortality Risk in Patients With Viral Pneumonia: The MuLBSTA Score. Front Microbiol. 2019; 10:2752.
- Lu R, Zhao X, Li J, et al. Genomic characterisation and epidemiology of 2019 novel coronavirus: implications for virus origins and receptor binding. Lancet. 2020.
- Gorbalenya AE, Baker SC, Baric RS, et al. Severe acute respiratory syndrome-related coronavirus: The species and its viruses – a statement of the Coronavirus Study Group. bioRxiv. 2020:2020.2002.2007.937862.
- Benvenuto D, Giovannetti M, Ciccozzi A, Spoto S, Angeletti S, Ciccozzi M. The 2019-new coronavirus epidemic: evidence for virus evolution. bioRxiv. 2020:2020.2001.2024.915157.
- Mohd HA, Al-Tawfiq JA, Memish ZA. Middle East Respiratory Syndrome Coronavirus (MERS-CoV) origin and animal reservoir. Virol J. 2016; 13:87.
- Shi Z, Hu Z. A review of studies on animal reservoirs of the SARS coronavirus. Virus Res. 2008; 133(1):74-87.
- World Health Organization. Coronavirus Disease (COVID-19) Dashboard. https://covid19.who.int/. Accessed March 17, 2022.